.
Cherry Cherry Boom Boom
Så det ser ut som om vi ska Se Lady Gaga den 8e maj, jag, David, Jaymie och Ronnie. Jag ska peppa, men just nu är jag bara trött och fokusen bifogades iväg med tentan som jag spenderat ungefär 62 timmar med att skriva, om inte vid datorn så i huvudet. Jag ser fortfarande Versailles som den ultimata platsen att bo på, för där kan man bära svanklänningar varje dag. Vad hände med Peter Pan? Kom han över Neverland och flyttade ut med Wendy i förorten där han fick en jobb han hatade? Eller flyger han fortfarande fram till fönster och lyssnar på sagor som föräldrar berättar för sin barn? 1 Juni är det vita dagen;en tyst manifestation till stöd för de barn i världen som utsätts för misshandel. wear white.
Ms Pompadour
Skulle vilja att det stod en trevåningstårta i köket, helst en som jag gjort.
Sen skulle jag äta den och vara slightly mer pepp.
När det knackar på dörren
Den jag väntat på har egna nycklar nu.
Saker jag aldrig gör
Det finns mycket jag aldrig gör. För att jag känner att jag inte har tid.
Fast det är tid jag borde ta mig. För att det skulle göra mig gladare.
Jag borde sy mer. Det gör mig sugen på att sy mer.
Jag borde rita mer. Det gör mig sugen på att rita mer.
Jag borde läsa mer tidningar. Det gör att jag känner mig snyggare.
Ja, jag ska. Sen.

Ludvika Igen
Jag, min mamma och min syster Lisa spenderade två nätter i Ludvika, det är inte så långt bort som det låter. Det ligger ungefär två timmar från Enköping, tre om man dricker kaffe i Norberg. Det blev en ganska lång biltur i skogarna runtikring och vi har officiellt åkt på Sveriges sämsta skogsväg. I allmänthet en väldigt lugn biltur. Jag plockade även en del blåbär som i slutändan blev till min första drottningsylt.
![]()
Sen vi kom tillbaka har jag varit hos David och gjort.. ingenting? Kollat på film, matat syskonen Halling och grisat i regnet. Här hemma har vi bakat macaroons och Lisa Kemal har kommit på besök. Så de har ockuperat mitt rum och jag hamnar i soffan i två veckor, men om jag har tur får jag sova hos David lite
Pour Femme
Så.
Då var vi åter igen i Strängnäs. Denna gång kommer jag att stanna i två veckor medan pappa och Eva är på bilsemester. Så jag håller ställningarna i huset genom att mata katten och vattna blommor. Men imorgon ska jag vara riktit aktiv och provjobba på restaurang Rivas nere i hamnen. Om jag får det blir det bara som extrajobb men jag behöver allt jag kan få och sen får man chansen att bli en sån där snygg servitris som alla serveras av. Man kan ju hoppas i alla fall.
Midsommar spenderades först i Hummelsta där alltför många skämt drogs, det var tur att jag åkte innan kvällssnapsarna intog, det finns massor av saker man inte vill höra sina svärföräldrar säga. På kvällen blev det återigen Nybyholm som traditionen bjuder, där vi träffade på en bäver, en riktig 50-poängare.
När man är ensam tar man sig också tid att vara tjejig, vilket för min del innebär att jag bläddrar runt på internet och kollar på bilder på kungahus, siden och gamla Vogue-omslag. Detta får mig alltid att vilja radikalt lägga om min klädstil och alltid bära långa klänningar och dricka te ur Hamsley koppar. Så projekt för kommande veckor är
- Få jobb
- Läsa; Wizard of Oz, Wicked, Emma, Sense & Sensibility
- Läsa på om historia för olika modehus.
- Gå på kvällspromenader
- Lära mig att baka macarons.
- Bli lika sval som Emma Watson
Sympatier och kakor
Och en del spel, speciellt tjejsnack som jag inte spelat på ett bra tag. och där emellan och under tiden blev de mycket prat och skvaller, det vi gör bäst alltså.
men nu på förmidagen går mina tankar och fulla sympatier till Elin.
Studeten och aftermath
Ska någonting bli gjort, görs det fort. Gör någon något dumt blir de snart varse om det. Att andra dreglar över ditt arts-project gör inte dig något – det var ju ändå du som fick äta glassen

Kampen
Studenten

Efter foto var det lite brunch och en väntan på avslutningen i aulan. Och den kom det med, många stipendier delades ut och av det ungefär 12 som fick komma upp på scen var 5 IB-elever, I’m just saying. När vi till slut fick ställa oss upp, sjunga och ta på mössan var det ett ganska bra ögonblick och många blev tårögda av lycka. Sen blev det fika i ett klassrum, vinka till familjer som stod nedanför fönstret och säga hej då till lärare, själv kommer jag att sakna Margareta vi hade som svenskalärare i tre år. Från avsked blev det hälsningar i utspringet. Det var också ett sådant där lyckligt tillfälle där man fick träffa sin familj och säga att man äntligen var klar med gymnasiet.
Men man hann knappt krama om alla innan det var dags att klättra upp på flaket som tog IB3 runt i stan i två timmar under mycket sånger och tjut. Flaket var det bästa på hela dagen och det var värt de 400 kronor det kostade. När traktorn svängde in på Katedralskolan igen blev det en del avsked med löftet om att ses igen senare på kvällen.. Sen gick jag hem och sov, åt och duschade, mycket välbehövligt. Kvällen spenderades på Skarholmen, det började trevligt men det blev allteftersom mer och mer folk och tillslut för trångt och stökigt för att det skulle vara kul. Vid ett ringde Linnes H. sin käre bror och vi åkte hem. I säng vid två.
Med anledning av
Nu är svenskan över och bara det är ett framsteg. Men vi kommer inte att ha Margareta något mer vilket känns lite sorligt för hon var en så snäll lärare. Men det är smällar man får ta.
Med anledning av en välbehövlig paus ifrån japanska och environmental systems sitter jag har för att strax ta mig en skål müsli. Jag läste att den underligaste dieten alla tjejer kan klara sig på är müsli. Men borde man inte bli lite väl bra i magen efter en vecka?
Med båda fötterna på jorden, smått vinglig
Jag läste Matildas blogg igår. Där hon hade ett inlägg om vad man erkänner om sina skor, och hur länge man klarar att gå i dem. Och tja.. man får träna helt enkelt. Mina skor, som jag tänkt använda på studentskivan behöver gås in, annars kommer det vara jag som sitter i hörnet och ser längtande men plågad ut. Så nu på morgonen när jag skulle ta ett varv i skorna lyckades jag skära upp ett sår ovanpå foten med klacken. Det var inte en av mina mest graciösa stunder.Men vi erkänner inte att vi är dåliga på att vara femenima. Jag är dålig på att vara sådär breezy. Sådär som man borde vara. Jag är dålig på att köpa kläder som har en annan bas än svart/grå/blå/brun. Är jag färg? Vi är dåliga på att bejaka våra mindre utvecklade kvinnliga sidor. Egentligen borde vi bara rulla ihop oss till en enda stor rosa boll och rulla runt i hög. Då skulle det inte märkas att en del inte vill lägga en flytande eyeliner, inte kan gå i klackar eller inte gillar pärlor.Varför erkänner man inte att man är mer androgyn än sockervadd?
Sockervadd är faktiskt otroligt gott.
Bloggar du så Bloggar jag
Vi pratar mycket om dessa bloggare som vi irriterar oss på i allmänhet, hur patetiskt det känns att "Fabbe" har en blogg och att "Blondin-bella" tjänar så snuskigt mycket pengar på sin blogg. Personligen läser jag väldigt få bloggar och väligt sällan. Det är nog bara familjens bloggar jagtar mig in på då och då.
Jag hånar bloggare dagligen, inte bloggare som du och jag utom just kändisar som skriver om saker jag finner helt och hållet obetydliga. Jag behöver inte veta att Blondin-bella varit på Ikea i helgen. Alla åker till Ikea, det är det vi gör.
Själv skriver jag nog då och då mest för mig själv och de som undrar vad jag gör nu för tiden.
Varför bloggar man?
Jag är också du och de små saker du håller kär
Inatt drömde jag mardrömmar igen. Denna gång skulle jag offra mig för att en stad skulle överleva. Det fanns ingen logik i det hela men just as real never the less. I tre dagar skulle jag gå omkring med en bomb på magen som sedan skulle sprängas. När den slutat surra var det meningen att jag skulle hålla mig för mig själv för det innebar att om en kvart skulle den gå av. Så det var bara att säga adjö till de nära och kära. David fick jag säga adjö åt via msn, men David som kollade på film svarade aldrig. Lisa skulle iväg till bussen och henna fick jag krama hej då i förbi farten.
Varje gång jag drömmer att jag ska dö är det ingen som har tid med mig, att förklara varför, ge mig tröst eller att säga hej då.
På fredag flyttar min karl hemifrån in till Enköping tillsammans med sin kusin. Där ska de båda bo i en trea mitt emellan deras jobb, så det blir rättvist. Frågan är väl vem som skall få det stora rummet. De ska hämta tv, skrivbord och bokhylla hos pappa och ett köksbord i vå stuga. Och ett CD-ställ hos mig. Jag kommer att sakna honom, när han sovit bredvid mig nästan varje natt i över en månad ska jag börja skolan och David bo och jobba i enköping.

Nytt åt och nya kärleker.
Somnlosa natter
Idag har vi varit i thailand i 12 dagar. det arfortfarande mycket varmt sa att man far halla sig i skuggan pa dagarna eller vara inne dar det finns air-con. idag blir det ett krot inlagg da jag for tillfallet befinner mig pa ett internet cafe. jag har fatt massor av myggbett som svulnar upp sa jag kan inte sova pa natterna for att det kliar sa mycket. Igar akte vi runt en del pa kvallen. Vi skulle pa en fest men efter mycket dealande blev det en tur in till stan for att ramla in pa en restaurang och dricka chokolateshake. taxin kostade 20 b. dvs 5 kronor. helt ok.
har massor av hemlangtan nu och tycker att det ar dags for myggor och krabborna att forsvinna.
stina
Greatings from Thailand
Värmen är underbar men luftfuktigheten gör att mitt hår inte varit torrt på en vecka. Riktigt hur varmt det är om dagarna vet jag inte, men kvällarna här är som svensk sommar på en bra dag runt ett. Vi spenderade en natt i Phuket och tog dagen efter en färja till Phi Phi Island och bytte där till en färja till Koh Lanta. Koh Lanta är en liten ut utanför Krabi med mycket hotell och turister på. Det gör inte så mycket, man stöter på mycket roliga dialekter. Vi har till exempel en familj från Skaraborg på hotellet, det hörs lång väg.
Varje dag går vi upp runt 6 på morgonen och går en timmes promenad längs stranden och är tillbaka på hotellet lagom tills att frukosten börjar. Lunch tillbringas vanligtvis på en restaurant längre ner på stranden som av familjen Halling kallas för Haket, varför har jag inte riktigt fått förklarat för mig. Middagarna brukar hållas på lite olika restauranter runt omkring. Närmaste staden är Dan Saladan som det tar 20 minuter att gå in till, eller så kan man ta en Tuk Tuk för 20 Bath. Tuk Tuk är en liten taxi som dras av en liten moppe, som inte är speciellt byggt för ändamålet. Kör gör de som galningar, med vänstertraffik, inger regler och massor av moppar överallt.
Stranden är fullt av små poudisar till barn och herrelösa hundar. Hundarna verkar ganska förnöjda med tillvaron och får mat av turister och omtanke av barnen. På stranden är det även fullt av små, små krabbor som gräver hål. Hittills har jag fått två massages, en thai och en rygg. Thai massagen var bäst. Den lilla damen somjag hade var otroligt strark och lyfte upp mig helt vid ett tillfälle. Oj vad det knakade i ryggen. Jag och David badar mest i havet då jag finner att pooler är för mesar som inte kan simma. Dessutom säljer de billiga Oreos här. Jag ville bara berätta för er alla att jag lever och har det bra. Och även om det är underbart här på Lanta Villa så har jag hemlängtan och sörjer den jul och Lucia jag missar. Stina

